VID MIN SIDA
Det sägs att man får titulera sig som författare när man har skrivit tre böcker. Men det kommer jag nog aldrig att göra, trots att jag är där. Jag har alltid sett mig själv som en medelmåtta. I skrivandet, i filmandet och i musiken. Visst, jag har blivit hyllad, fått utmärkelser och beröm, men jag har svårt att ta lovorden på allvar. Det stämmer inte med min självbild. Kanske har det med mina diagnoser att göra, kanske är det en konsekvens av en utsatt barndom. Jag vet inte, men egentligen spelar det ingen roll. Jag fortsätter att följa mitt hjärta och gör det jag mår bra av.
Allt har inte varit uppåt. Jag har blivit kritiserad och totalsågad. Och anklagad för att göra vinklade filmer. Till slut blev jag hotad till livet. Men jag skapar ändå, det måste jag för att överleva. Min förmåga att uttrycka mig är nämligen min räddning. Utan den skulle jag vara en spillra på ett öppet hav. Så jag fortsätter att skriva om mitt liv. Jag fortsätter att göra mina filmer. Och jag har ingen avsikt att sluta med musiken.
Här på min hemsida kan du läsa mer om mig och om min tredje bok som kom ut i september 2016. ”Vid min sida” är en självbiografi som handlar om åren i samband med att jag fick reda på att jag var bipolär, hade en autismspektrumstörning och var pappa. Då var jag 58 år och hade levt större delen av livet som en äventyrare i en roman. När diagnoserna var ett faktum föll halva livet på plats och jag fick förklaring till turbulensen i mitt liv. Alla höga toppar med vansinniga beslut och märkliga projekt, alla djupa dalgångar med förlorad livsvilja och självmordsförsök som följd. Och jag fick svar på varför jag alltid hade känt mig annorlunda, missförstådd och varför jag hade så svårt för att tolka andra människors kroppsspråk och intentioner.
Thor-Björn Bergman
“Det har gått två år sedan Thor-Björns andra självmordsförsök och han kämpar för att få rätsida på livet. Rädslan efter dödshoten börjar ge med sig, terapin har gett resultat, han har kommit igång med skrivandet och börjar närma sig saker han aldrig berättat. Men han mår ändå inte bra. Sinnesstämningen växlar mellan upprymdhet och nedstämdhet och dalgångarna blir allt djupare. Tomheten i bröstet växer och saknaden efter det förlorade barnet blir bara större. Om det inte varit för den där pojken som ständigt går i hans fotspår och påminner honom om allt han vill glömma kanske det hade känts bättre. Pojken dyker upp i de mest olägliga sammanhang och lägger sig i sådant han inte har med att göra. Men vem är han, hur kan han veta så mycket och vad vill han?"
I Thor-Björn Bergmans tredje självbiografiska bok skildrar han åren innan han som 58-åring fick diagnoserna bipolär sjukdom och autismspektrumstörning. Det var först då han förstod varför livet hade varit så problematiskt att leva. Det gick så långt att han stod med ena benet i graven innan han hittade tillbaka till livsglädjen. För något mirakulöst inträffade. En liten kille på knappt två år kröp upp i famnen på honom och väckte hans undanträngda sorg. Hade Thor-Björn trott på reinkarnation hade det inte varit någon tvekan.
Under våren 2017 släpptes fotoboken Mitt paradis med mina bilder från den magiska och ständigt skiftande naturen i trakterna kring min barndoms sommarparadis.
I oktober 2018 började jag arbetet med min femte bok, Gabriels sista resa. Det är en roman inom genren science fiction/fantasy. Ambitionen är att det även ska bli ett filmmanus och så småningom en film.
Text och musik till den här raplåten har jag skrivit tillsammans med en av mina bästa vänner, Josef Mauritzson. Låten handlar om två vilsna själar som gör upp med barndomens demoner. I boken beskriver jag hur låten kom till och vad den betyder för mig. Det är jag själv som filmar och det är Josef som sjunger/rappar och har klippt videon. Pojken spelas av mitt kusinbarn Maximus och han bidrar även med sång/rapp.
Text och musik till den här sången skrev jag våren 2015 som en hyllning till barnet jag förlorade för så länge sedan. I boken beskriver jag hur låten kom till och hur händelsen har påverkat mig under livet. Det är jag själv som har producerat filmen och det är Jens Berggren som sjunger.
Jag är född 1957 och har jobbat som professionell filmare sedan 2005, men intresset för foto och film har funnits sedan jag var 12 och fick min första stillbildskamera. Läs mer under "mer om mig".
Två låtar inspelade på prov i min hemmastudio. Jag sjunger och har skrivit både text och musik.